Att känna till en konkurrents erbjudande är inte detsamma som att känna till alla dess planer. Konkurrensbevakning börjar med en konkret fråga och kräver att man skiljer mellan det som har publicerats, det som har bekräftats och det som bara är en hypotes.
Konkurrensbevakning inspirerad av Sun Tzu kan bedrivas genom frågor, kontroller och omprövning av slutsatser. Inom Sun Tzu tillämpad på affärsverksamhet fokuserar den här tolkningen på offentlig information och ansvarsfull analys. Den framställer inte industrispionage som en verksamhet som per definition är laglig.
Vad hämtas från kapitel 13 och vad förändras när det tillämpas på företag
Kapitel 13 kopplar kunskap om motståndaren till information som inhämtats från människor, i stället för att ersätta den med gissningar eller beräkningar. De fem typerna av spioner i kapitel 13 utvecklar detta militära resonemang. Att tillämpa det på öppna källor är en nutida anpassning, inte en likställning mellan varje forntida agent och ett digitalt verktyg.
Affärsfrågan behöver ha en avgränsad omfattning. ”Att veta allt om konkurrenterna” säger inte vilken information som skulle påverka ett beslut. Frågan om vad ett erbjudande innehåller för en viss typ av kund gör det möjligt att identifiera relevanta dokument och förstå vad de ännu inte förklarar.
Det bör också definieras vad som menas med en konkurrent. Ett annat företag kan vara intressant, men även möjligheten att kunden fortsätter med sitt nuvarande arbetssätt. Sun Tzus vokabulär i företagsvärlden gör det möjligt att skilja den jämförelsen från ett synsätt där varje samtalspartner blir en fiende.
I den här guiden innebär arbete med öppna källor att utgå från publicerad och tillgänglig information, utan att få tillgång till andras konton eller begära konfidentiellt material. Att information är tillgänglig innebär inte att all efterföljande hantering är tillåten. Konkreta metoder behöver granskas juridiskt och ur integritetssynpunkt; den här artikeln avgör inte om de är lagliga.
Insamling, jämförelse och tolkning är olika uppgifter
Samla in information utifrån en fråga
Föreställ dig ett fiktivt företag som vill förstå vilket stöd en konkurrent erbjuder när en tjänst införs. Frågan är inte om konkurrenten är ”bättre”, utan vilket arbete som ingår i det publicerade erbjudandet och vad kunden skulle behöva lösa på annat sätt.
I det här exemplet är den kommersiella beskrivningen, användardokumentationen och de offentliga tjänstevillkoren relevanta. En allmän artikel om leverantörens historia kan ge sammanhang, men besvarar inte nödvändigtvis frågan om en specifik implementering.
Varje fynd bör dokumenteras med källa, datum för åtkomst och omfattning. Ett dokument kan beskriva en tidigare version eller ett erbjudande som bara är tillgängligt för vissa kunder. Genom att dokumentera dessa villkor undviker man att ett begränsat påstående presenteras som en allmän egenskap.
Det är också klokt att anteckna vad som saknas utan att dra slutsatser av det. ”Förklaras inte i de granskade dokumenten” är något annat än ”finns inte”. Den första formuleringen beskriver resultatet av sökningen; den andra gör ett påstående om företaget som kan kräva ytterligare kontroller.
Jämför utan att räkna upprepningar som oberoende bevis
Anta att en säljtext utlovar stöd under uppstartsfasen. Den offentliga dokumentationen beskriver vad som ingår och klargör att vissa anpassningar inte omfattas. Det andra underlaget preciserar erbjudandet. Det vore inte rigoröst att sammanfatta båda med att allt arbete med implementeringen ingår.
Om flera medier återger samma säljtext innebär det inte nödvändigtvis att uppgiften har verifierats oberoende. Det kan finnas ett enda ursprungligt påstående som upprepas flera gånger. När man bedömer vilket stöd en slutsats har spelar det roll hur informationen har inhämtats, inte bara hur många sidor som innehåller liknande formuleringar.
Även motstridiga uppgifter bör dokumenteras. Om två dokument verkar beskriva olika villkor bör man kontrollera om de gäller olika datum, versioner eller mottagare. Om det inte går att reda ut bör rapporten ange osäkerheten i stället för att i tysthet välja den version som passar bäst.
Tolka och förklara vad som fortfarande är okänt
I det fiktiva fallet kan det vara bekräftat att det finns ett publicerat stöderbjudande med en tydlig omfattning. En annan hypotes skulle kunna vara att leverantören försöker minska svårigheterna med att få tjänsten att fungera i praktiken. Det kan verka rimligt, men framgår inte enbart av tjänstebeskrivningen.
Konsekvensen för vårt företag skulle vara att se över vilket stöd den egna kunden behöver vid införandet. Det följer inte automatiskt av fyndet att vi ska kopiera konkurrentens erbjudande. Först bör man kontrollera om samma svårigheter uppstår och om teamet har kapacitet att hantera dem.
Risken med att ignorera fienden hjälper oss att förstå varför en intern analys kan vara otillräcklig. Den motsatta försiktigheten är också viktig: att känna till delar av någon annans erbjudande ger inte rätt att framställa hela deras strategi eller framtida beslut som fakta.
En användbar rapport skiljer mellan det som har observerats, den föreslagna förklaringen och den uppgift som skulle kunna förändra förklaringen. Om den inte kan precisera vilket beslut fyndet påverkar kanske den samlar intressant information utan att besvara den ursprungliga frågan.
Big data, mystery shopping och tidigare anställda: analogins gränser
Analys av stora datamängder undanröjer inte dessa skillnader. Insamling av poster kan upprepa samma misstag, blanda ihop versioner eller förstärka en felaktig kategorisering. Innan man tolkar ett mönster är det viktigt att veta vad varje datapunkt representerar och vad som inte ingick i insamlingen.
När personuppgifter berörs handlar frågan inte heller bara om huruvida de går att hitta. Ändamålet med behandlingen, dess omfattning och villkoren för åtkomst behöver granskas särskilt. En hänvisning till Sun Tzu löser inte integritetsfrågor eller ger tillstånd att skapa personprofiler som inte behövs för affärsbeslutet.
Mystery shopping eller mystery shopping bör inte heller betraktas som en metod som automatiskt är tillåten. Bedömningen måste ta hänsyn till sammanhanget, hur interaktionen går till och vilka uppgifter man avser att registrera. Den här tolkningen föreslår inte falska identiteter eller metoder för att få fram sekretessbelagd information.
Anställning av tidigare anställda kräver en lika tydlig åtskillnad. Att värdera erfarenhet och kompetens är inte detsamma som att begära interna dokument, kundlistor eller konfidentiella planer från ett annat företag. Att någon anställs innebär inte att personens tidigare tillgång till information ger tillstånd att använda den.
I en startups strategi mot en jätte kan extern information hjälpa till att kontrollera en konkret skillnad. Där går jämförelsens praktiska gräns: att förstå ett behov och se över det egna erbjudandet, utan att tillskriva konkurrenten avsikter som inte har dokumenterats.
Innan du slår fast en slutsats bör du identifiera dess underlag, begränsningar och vilken uppgift som skulle få dig att ompröva den. Be om en juridisk granskning och en integritetsbedömning av varje konkret metod för att inhämta eller behandla information.
Visa alla artiklar i Sun Tzu i affärslivet: resurser, konkurrens och beslut
