Sun Tzu för startups: konkurrera utan att efterlikna ett storföretag

En startup behöver inte återskapa hela utbudet hos ett storföretag för att kunna erbjuda något annorlunda. Det gäller att hitta ett avgränsat problem som den kan lösa med sina resurser och undersöka om skillnaden är viktig för dem som skulle köpa produkten.

Att tillämpa Sun Tzu på en startup kräver att man överger idén om att liten betyder snabbfotad och stor betyder långsam. Guiden Sun Tzu tillämpad på företagande använder analogier, inte lagar om företagsstorlek. Följande exempel är fiktivt och låter oss undersöka ett produktval, dess tester och dess begränsningar.

Vad det innebär att fokusera gentemot en större konkurrent

Den textmässiga kopplingen finns i tomhet och fullhet i kapitel 6: egen koncentration, motståndarens disposition och anpassning. I företagssammanhang handlar det om vilken kundnytta ett team kan tillgodose utan att försöka matcha alla en annan aktörs förmågor samtidigt. Det är en nutida tolkning, inte en affärsinstruktion skriven av Sun Tzu.

Ett område som inte fått tillräcklig uppmärksamhet är inte heller detsamma som en bevisad möjlighet. Det kan saknas ett erbjudande för att problemet är ovanligt, för att det är svårt att ta betalt för att lösa det eller för att användarna föredrar ett annat arbetssätt. Att ingen synlig produkt finns väcker en fråga, men bekräftar inte att det finns en efterfrågan.

En svaghet måste beskrivas i förhållande till en uppgift. En plattform kan erbjuda många funktioner och ändå vara olämplig för en viss process. Det gör inte leverantören till ett svagt företag och betyder inte heller att företaget saknar kunskap om processen. Det kan ha valt att inte prioritera den eller lösa den genom en annan konfiguration.

Sun Tzus vokabulär i företagssammanhang hjälper oss att hålla fast vid de här gränserna. Här innebär ”koncentrera styrkorna” att avgränsa arbetet och åtagandena. Det innebär inte att trakassera konkurrenten, vilseleda dess kunder eller anta att den försvinner när ett alternativ lanseras.

Ett fiktivt exempel: förenkla serviceprotokoll

Föreställ dig en startup med fyra personer: tre utvecklar produkten och en ansvarar både för införande och kundsupport. Den tänkbara marknaden är små serviceföretag där tekniker registrerar sina besök i mobilen. Det första målet är att undersöka om dubbelregistrering mellan teknikerns serviceprotokoll och den administrativa granskningen går att minska.

I exemplet erbjuder ett storföretag en bred plattform med bland annat planering, lagerhantering och fakturering. Startupen har inte resurser att återskapa hela det utbudet. Den har inte heller visat att användarna vill byta ut det. Hypotesen är mer avgränsad: vissa företag behöver förenkla avslutet av serviceprotokoll utan att byta ut sina övriga verktyg.

Segmentet definieras av den här processen, inte enbart av kundens storlek. Ett litet företag med mycket kundanpassade uppdrag kan behöva något annat än ett företag som utför återkommande insatser. Om de blandas i samma test blir det svårare att förstå vilket behov som valideras.

Anta att teamet avsätter sex veckor för en prototyp. Den tidsramen hör till det fiktiva exemplet och är ingen allmän rekommendation. Omfattningen inkluderar att registrera en insats, granska uppgifterna och exportera resultatet. Fullständig bokföring, lagerhantering och kundspecifika anpassningar för möjliga köpare ingår inte.

Den föreslagna differentieringen är att kunna avsluta det arbetsflödet med färre manuella överföringar. ”Enklare” vore ett vagt löfte om man inte definierar vilken uppgift som förenklas. Däremot går det att diskutera en konkret skillnad genom att undersöka om teknikern och administrationen kan avsluta samma serviceprotokoll utan att mata in uppgifter på nytt.

Testet bör inte begränsas till att fråga om appen är omtyckt. I exemplet är det intressant att undersöka det nuvarande arbetssättet, utföra en motsvarande uppgift med prototypen och notera när hjälp behövs. Det är också viktigt att ta reda på om den som använder produkten och den som godkänner köpet värdesätter samma resultat.

Fel och supporttid ingår i utvärderingen. Om varje införande kräver flera dagars skräddarsytt arbete kanske teamet bygger en konsulttjänst snarare än den produkt det föreställt sig. En sådan upptäckt är inte nödvändigtvis ett misslyckande, men den förändrar vilka resurser som behövs och vilka löften teamet kan hålla.

Att en enda person ansvarar för både införande och incidenthantering innebär ytterligare en begränsning. Att få fler testkunder än personen hinner hjälpa skulle inte bevisa att verksamheten kan växa. Exemplet kräver att man granskar arbetet efter försäljningen, inte bara hur många som tackar ja till en demonstration.

Testet kan ge olika resultat. Det kan bekräfta en återkommande förbättring, visa att det nuvarande verktyget redan löser problemet efter en konfiguration eller avslöja att besparingen inte uppväger bytet. Den bredare undersökningen av sådana möjligheter hör hemma i sökandet efter marknadsnischer; här är fokus på hur de påverkar det här teamets beslut.

När specialisering inte längre skapar någon skillnad

Storföretaget kan lägga till en liknande funktion, ändra sitt erbjudande eller behålla sina prioriteringar. Inget av detta bör tas för givet. Att bygga hela projektet på antagandet att konkurrenten inte kommer att reagera är att förväxla någon annans beslut med ett villkor man själv kan kontrollera.

Det räcker inte heller att upptäcka en liknande funktion och dra slutsatsen att skillnaden har försvunnit. Man behöver jämföra användarnas arbetsflöde, införandet och supporten. Kriteriet är fortfarande vilket problem som löses, inte hur många rutor som är ikryssade i två produktkataloger.

Det finns signaler som skulle kräva att man omprövar exemplet: att varje kund efterfrågar en annan produkt, att integrationen gör resultatet oanvändbart eller att ingen anser det nödvändigt att ändra sitt arbetssätt. Att lägga till fler funktioner för att slippa se de signalerna kan urholka den ursprungliga fokuseringen utan att lösa grundproblemet.

Ekonomisk press förvandlar inte heller en hypotes till en möjlighet. Att läsa Sun Tzu under en företagskris skiljer samordning och brådska från en desperat satsning. Att behöva intäkter bevisar inte att en ny produktlinje kommer att generera dem i tid.

Hur exemplet slutar är öppet. Ett rimligt beslut kan vara att fortsätta med en avgränsad omfattning, omformulera erbjudandet eller avbryta testet. Det som gör beslutet möjligt att utvärdera är sambandet mellan ett observerat behov, leveransförmåga och insamlade belägg. Företagets storlek besvarar inte någon av de frågorna i sig.

Innan du breddar produkten bör du kontrollera om den observerade skillnaden återkommer utan att kräva exceptionellt mycket support. Ett enstaka fall visar inte att teamet kan hålla samma löfte till andra kunder.

Visa alla artiklar i Sun Tzu i affärslivet: resurser, konkurrens och beslut