Sun Tzu och sökandet efter nischer: hitta otillräckligt tillgodosedd efterfrågan

Att hitta få konkurrenter lämnar en fråga obesvarad: finns det någon som behöver och vill anlita en lösning? Att söka efter en nisch kräver att ett konkret behov kopplas till ett genomförbart erbjudande, utan att förväxla ett område med få konkurrenter med en marknad som inte existerar.

En nischstrategi inspirerad av Sun Tzu kan börja med att välja vilket problem man ska lösa, i stället för att kopiera konkurrenternas alla funktioner. Inom Sun Tzu inom marknadsföring och förhandlingjämför detta perspektiv områden med få konkurrenter med kommersiella behov, men kräver att efterfrågan bekräftas.

Nisch, obrukad mark och blå ocean betyder inte samma sak

Kapitel 6 i Lionel Giles översättning kopplar agerandet till motståndarens styrkor och svagheter. Tomhet och fyllnad i kapitel 6 förklarar det militära sammanhanget. Att identifiera det med marknadsmöjligheter är en analogi, inte en översättning av textavsnittet.

Strategin Blå ocean, utvecklad av W. Chan Kim och Renée Mauborgne, föreslår att man skapar ny efterfrågan genom att samtidigt sträva efter differentiering och låga kostnader. Parallellen med att undvika områden med hård konkurrens gör det möjligt att jämföra idéer, men bevisar varken att Sun Tzu formulerade teorin eller att det finns ett historiskt samband mellan dem.

En nisch kan finnas på en etablerad marknad och ha flera leverantörer. Att begränsa gruppen av köpare skapar inte automatiskt en blå ocean. Det krävs inte heller att man hävdar att ingen kan konkurrera med ett erbjudande för att differentiera det: andra kan tillgodose samma behov med andra produkter eller metoder.

Avsaknaden av synliga erbjudanden kan ha flera förklaringar. Det kan finnas ett otillgodosett behov, men också få köpare, svårigheter att leverera tjänsten eller ett alternativ som redan är tillräckligt bra. Innan man beskriver tomrummet som en möjlighet måste man fastställa vilken av dessa förklaringar som stämmer.

Det är också bra att skilja mellan låg kostnad och lågt pris. Det första handlar om vad som krävs för att producera och leverera erbjudandet; det andra om vad kunden betalar. Att sänka priset utan att ändra det arbete som krävs visar inte att kostnadsstrukturen har förändrats.

Från ett konkret behov till ett värdeerbjudande

Behovet bör beskriva en uppgift eller ett problem som går att känna igen. ”Tjänster för yrkesverksamma” omfattar alltför olika situationer. En mer precis formulering vore att ta fram tryckt material i små upplagor när innehållet ändras mellan olika workshoppar. Den beskrivningen är fortfarande en hypotes: den visar vad som behöver undersökas.

Som ett illustrativt exempel kan vi tänka oss fristående utbildare som ordnar fysiska workshoppar. Den relevanta målgruppen är inte alla utbildare, utan de som behöver uppdaterade arbetsböcker i små upplagor till bestämda datum. Urvalet utgår från vad de gör, inte enbart från deras ålder eller yrke.

Analysen börjar med vad de gör i dag. De kan skriva ut material själva, gå till ett tryckeri, dela digitala dokument eller återanvända tidigare material. Det här är möjliga alternativ i exemplet, inte slutsatser om en verklig marknad. För varje alternativ behöver man fråga sig vilket problem som förblir olöst och hur viktigt det är.

Ett hypotetiskt erbjudande skulle kunna omfatta en grundläggande kontroll av filen, utskrift i små upplagor och ett bekräftat leveransdatum innan beställningen tas emot. Värdet bör beskrivas utifrån problemet som löses: att undvika större beställningar än nödvändigt eller förberedelsefel som gör att materialet måste tryckas om.

Tjänstens omfattning behöver också avgränsas. Att kontrollera att en fil går att skriva ut korrekt är inte samma sak som att korrekturläsa innehållet eller utforma en kurs. En tydlig förklaring av skillnaden gör det möjligt att kontrollera om erbjudandet motsvarar kundens förväntningar, i stället för att upptäcka i efterhand att olika tjänster sålts under samma beskrivning.

För att undersöka sambandet mellan differentiering och kostnader skulle exemplet kunna begränsa format och pappersalternativ, men behålla det som workshoppen behöver. En sådan förenkling vore en operativ hypotes. Man måste undersöka om den minskar arbetsinsatsen och om köparna accepterar de tillgängliga alternativen; det räcker inte att kalla den specialisering.

Leverantörens kapacitet bör bedömas tillsammans med efterfrågan. Om varje beställning kräver helt olika förberedelser kan erbjudandet kräva mer arbete än väntat. En startups strategi mot en jätte utvecklar ett affärsfall om fokusering; här är det viktigt att avgränsa behovet innan man avgör vem som har bäst förutsättningar att tillgodose det.

Så kontrollerar du om det finns köpare, inte bara intresse

Ett givande samtal handlar om konkreta erfarenheter: vad personen beställde senast, vilket problem som uppstod och hur det löstes. Att bara fråga om någon skulle köpa en påhittad tjänst visar inte vilken ansträngning personen är beredd att göra för att ändra sitt arbetssätt.

Svaret bör också skilja mellan användare och köpare. Den som tar fram materialet kanske inte har befogenhet att godkänna kostnaden eller bestämma datumet. I exemplet med workshoppar behöver man identifiera vem som godkänner budgeten och vilka villkor personen behöver få bekräftade. En persons nöjdhet beskriver inte hela köpbeslutet.

Ett begränsat kommersiellt test gör det möjligt att presentera verkliga villkor: vad som levereras, inom vilken tid och till vilket pris. Det måste finnas kapacitet att uppfylla dem. En informationsförfrågan, ett godkänt kostnadsförslag och en genomförd beställning ger olika slags belägg; genom att registrera dem separat undviker man att kalla varje kontakt för en kund.

Upprepning väcker ytterligare en fråga: återkommer behovet under liknande förhållanden? En första beställning kan gälla ett enstaka tillfälle. För att tolka resultatet är det bra att se om andra i målgruppen behöver samma sak och om tjänsten fortfarande har ungefär samma omfattning.

Hur man når dessa köpare kan undersökas med hjälp av Zheng och Qi tillämpade på marknadsföring. En kampanj hjälper till att presentera erbjudandet, men omvandlar inte automatiskt intresse till efterfrågan. Om förfrågningarna inte leder vidare bör man också undersöka vad som hindrar kunder från att beställa, inte bara var erbjudandet annonseras.

Testet behöver kriterier för när man ska fortsätta eller avbryta. Det kan visa att behovet finns, men att tjänsten kräver arbete som köparna inte är villiga att betala för. Att svara med återkommande rabatter flyttar problemet till priskrigens utmattningutan att visa att man har hittat ett hållbart erbjudande.

En nisch är fortfarande ett val som behöver omprövas. Förändringar i material, krav på tidsramar eller tillgängliga alternativ kan förändra erbjudandet. Användbara belägg gör det möjligt att förklara vilket behov som kvarstår och vilken del av lösningen som inte längre passar.

Beskriv nischen utifrån ett behov, en köpare och ett befintligt alternativ. Ange sedan vilket köpbeteende som skulle bekräfta erbjudandet och vilket resultat som skulle innebära att det behöver omformuleras.

Visa alla artiklar i Sun Tzu inom marknadsföring: positionering, försäljning och förhandling