Känn dig själv: självkännedom och information hos Sun Tzu

Känn dig själv: självkännedom och information hos Sun Tzu

Att känna sig själv och känna motståndaren är besläktade uppgifter, men den ena ersätter inte den andra. Den här genomgången kopplar samman bedömning av förmågor, informationsluckor och befälhavarens omdöme. Den innehåller ett lässchema för att skilja mellan det som är bekräftat, det som antas och det som fortfarande är okänt.

Vad vi vet om oss själva och vad vi vet om motståndaren

Självkännedom: bedöma förmågor och begränsningar

Att känna till sina egna resurser kräver att man skiljer mellan att de finns och att de är tillgängliga för en viss uppgift. En inventering kan visa vilka resurser man har utan att förklara om de är klara att användas, hur länge de kan användas eller vilka villkor som begränsar användningen.

Analysen av att känna fienden och känna sig själv undersöker scenarierna i det sista avsnittet av kapitel 3 i Krigets konst. Hänvisningen till många slag ingår i argumentets formulering; den bör inte omvandlas till en framgångsprocent eller en matematisk garanti.

Självkännedom är inte heller detsamma som att ha stort eller litet förtroende för sina egna möjligheter. Frågan är vilka påståenden om dessa möjligheter som kan underbyggas och vilka som behöver kontrolleras.

Begränsningen i att bara känna till den egna situationen

Tillgång till intern information gör det inte automatiskt möjligt att dra slutsatser om motståndarens förmågor eller avsikter. En bedömning kan beskriva de egna resurserna noggrant och ändå vara otillräcklig för att avgöra hur de ska användas mot en annan styrka.

Genomgången av risken med att ignorera fienden fokuserar på den här informationsluckan. Skillnaden är praktisk: att veta vad man kan göra svarar ännu inte på vad man kan förvänta sig av den andra sidan eller hur det svaret skulle påverka den ursprungliga planen.

En matris över det kända, det antagna och det okända

Som läsövning kan flera områden kombineras med tre informationslägen. Följande schema är ett förslag för att organisera analysen, inte en ordagrann klassificering av Sun Tzu. Exemplen är hypotetiska.

  • Egna resurser. Vi vet vilken utrustning som finns upptagen i inventeringen. Vi antar att den fortfarande är tillgänglig. Vi vet inte om dess skick har kontrollerats för den planerade uppgiften.
  • Motståndaren. Vi vet vilken aktivitet som har observerats. Vi antar vilken avsikt som skulle kunna förklara den. Vi vet inte om det finns andra resurser eller syften som inte har identifierats.
  • Omgivningen. Vi vet vilka förhållanden som noterats vid en tidigare rekognosering. Vi antar att de fortfarande gäller. Vi vet inte vilka förändringar som har skett sedan dess.

Värdet med schemat är att hindra ett antagande från att byta kategori enbart för att det upprepas. En observation kan vara korrekt, samtidigt som förklaringen man bygger på den är felaktig. Det kan också finnas information som var giltig tidigare men behöver uppdateras.

Bedömningen av de fem faktorerna i kapitel 1 erbjuder en annan väg för att strukturera de inledande frågorna. De båda övningarna kan kopplas samman utan att framställas som en enda lista i avhandlingen.

Skaffa information och ompröva befälhavarens omdöme

Varifrån kommer det som påstås?

Innan man använder en uppgift är det viktigt att känna till dess ursprung och räckvidd. En rapport om en del av situationen beskriver inte nödvändigtvis helheten. På samma sätt löser fler meddelanden inte en motsägelse om de alla bygger på samma obekräftade information.

Studiet av de fem typerna av spioner i kapitel 13 behandlar informationsinhämtning i bokens militära sammanhang. Det gör det möjligt att skilja den uppgiften från befälhavarens efterföljande tolkning.

Ilska, anseende och beslut

Kapitel 8 undersöker befälhavarens sårbarheter, och slutet av kapitel 12 varnar för att handla i vredesmod. Lästa tillsammans gör avsnitten det möjligt att skilja mellan stundens känsla, beslutet som fattas och konsekvenser som kan bestå även när känslan har förändrats.

Analysen av riskerna med att fatta beslut i vrede och utifrån egot utvecklar dessa avsnitt. Syftet är att studera befälhavarens omdöme, inte att diagnostisera personligheter eller göra avhandlingen till en metod för att eliminera känslor.

En fråga att ställa vid granskningen är om skälen för ett beslut fortfarande skulle vara tillräckliga utan brådskan att svara på en provokation eller försvara sitt anseende. Den här frågan hör till tolkningsövningen och ersätter inte bedömningen av fakta.

Sun Tzus strategiska filosofi kopplar den här analysen till andra beslut i avhandlingen. När du fortsätter läsningen bör du hålla isär att ha information, att tolka den och att agera utifrån den.